Måndag och nu arbetsvecka

 
Det blir en intensiv vecka. I morgon drar jag till Linköping vid lunch för på onsdag har vi en minimässa där. Ska bli jätte skoj. Det har varit en hel del förberedelser. Hoppas jag fått med allt nu Förvirrad Har jag missat något så får vi väl lösa det på plats. Det är inte första gången jag varit på mässa men det är första gången som jag hållt i trådarn. Visst är det spännande men det ligger mycket jobb bakom. Vill ni se inbjudan som gått ut? Jasså inte!! Nähä Ledsen Ifall det är någon som vill se så lägger jag ut "Inbjudan" Ja, ni måste klicka en gång till på just "inbjudan"
 
Annars då? Jo, jag måste nog snacka om blommor och bin med en av mina gossar Mycket glad
 
DSC00883
 
För ungefär ett år sen hade jag ett litet snack. Guuuud vad pinsam jag var!!! Blinkning men mamma jag är bara .. år. Ja och nu till mer allvarligt snack.
 
Jag vill att grabbarna ska känna att de ska kunna vända sig till mig om ALLT. Jag vet att det kommer att bli pinsamt!! Jag hade velat att jag hade haft någon vuxen att prata med när jag var 14 år. Jag fick en sådan utskällning när morsan hittade en likadan på mitt rum OCH då hade jag ändå inte gjort DET!! Tror ni jag vände mig till henne när jag väl började göra DET?? Näpp!! Sen hände det som man inte tror ska hända! Jag fick lov att fatta mitt livs största beslut som 15 åring. Jag valde att inte fullfölja min graviditet. Fan man var femton år och trodde man var vuxen. Hallå, man är ju bara barnet.
 
Nu kanske ni tror att jag ångra och mår dåligt av mitt beslut. Det gör jag INTE. Jag gjorde ett val och jag anser nog idag att jag gjorde rätt val. Jag kunde fullfölja mina studier och står där jag står idag. Det jag är mest är emot är att man som femtonåring ska behöva ta ett sådant stort beslut. Jag vill inte att någon av mina söners flickvänner skall ställas inför det beslutet. Varför skriver jag flickvänner?? Ja, men det är ju så det är!! Det är flickorna som bär det största ansvaret. Bägge bär ansvar att det blivit hon blivit gravid men det är hon som bär fostret och som kille kan man alltid trypa av när det blir för jobbigt. Jag kommer att pränta in i mina boys att de ALLTID skall ta sitt ansvar.
 
Nu kom jag lite på avvägar. Dit jag vill komma är att jag hade önskat att jag haft en vuxen som stod vid min sida och som jag kunnat anförtro mig åt! Det hade jag inte. När jag låg på sjukhuset för att utföra ingreppet så var det en go tjej som jobbade. Hon höll min hand och stannade kvar vid min sida på morgonen trots att hennes skift var över. Sådana finns inom vården och jag är henne tacksam.
 
Det var inte meningen att bloggen skulle bli så djup som den blev!! Orden bara flödade. Vet ni, det är så mycket skam över detta ämne. Det finns så många människor (mest män) som vill förbjuda abort. Vad vet de??? Jag är inte stolt över det jag gjorde när jag var femton år men jag skäms inte heller. Jag är glad att valet finns i vårt land. Däremot önska jag att att inga unga människor skall behöva ställas inför det valet.
 
Shit, blir tveksam om jag över huvudtaget skall publisera denna blogg. Utlämnande? Ja, ähh, va fan, ingen är perfekt. Jag är den jag är och jag gillar den jag är och jag hade aldrig blivit den jag är ifall jag inte levt och upplevt det jag har. This is me, like it or not!!
 
Ha en bra kväll / Eva-Lena

Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Måndag och nu arbetsvecka

  1. Anna skriver:

    Kan bara säga MODIGT GJORT att skriva detta! Det kan säkert vara till nytta för en och annan att få läsa att det var rätt beslut. Just när man står inför valet är det ju inte alltid så lätt och precis som du säger är det tjejen som får "dra det tyngsta lasset" även om man har en kille som ställer upp.
    Tror att du är bra på att prata med dina söner.
    Lycka till på mässan!

  2. Mia skriver:

    Hittade hit genom Annas blogg och fastnade direkt för dina raka och utlämnande ord. Jag är glad att du valde att publicera dem! – vi behöver alla hjälpas åt för att lyfta fram "tabubelagda"  ämnen som detta. Vissa beslut i livet är svåra, det hjälper att få prata om dem tror jag…att få känna att det finns fler som går igenom liknande svårigheter osv….och jag blev ledsen när jag förstod att inte din mamma var med dig,,,men alldeles varm i hjärtat när jag läste om den rara kvinnan som satt kvar hos dej…underbart! Att få möta en medmänniska när man som mest behöver en.
    Har en god vän vars son blev pappa vid 16 år..mamman var 15…hon vågade inget säga hemma och hann gå för långt för att abort ens skulle vara ett alternativ när det hela upptäcktes…hur blir det livet framöver tro..? suck..och det är inte helt lätt att vara kille i den sitsen heller..han får börja betala underhåll när han blir myndig – men han har inte fått träffa sin son en enda gång. Det är en ganska bitter ung man..och jag undrar hur mamman och den lille sonen har det ? Jag håller med dej – hellre vara en något pinsam moder och trycka kondomer i näven på dem när man har pratat..Jag har själv två nu vuxna söner och en hemmavarande dotter på 16 – mycket prat blir det.. ! ; )
    Önskar dej en go´fortsättning på veckan!
    = )
    //Mia

  3. CATWOMAN skriver:

    SÅ GLAD JAG BLIR av att du berättar… för sånt här vill människor oftast inte pratat om … men det är jätteviktigt och jag tycker du ska se det så här… Var stolt över dig själv som vågade ta ditt beslut…hur skulle annars ditt liv blivit och 15 är är sååå ungt….
     
    Jag tycker att vilket beslut man än tar så är det "det rätta"… ingen annan ska tycka ngt om det… det är personen det drabbar som ska bestämma och sen ska man visa respekt för individen vad än de väljer.
     
    Det som är rätt för en själv kanske är fel för ngn annan… jag hatar då människor ska tycka så mkt åt olika håll… en del är emot abort och en del är för.
    Oftast är det de som är EMOT som alltid tycker till… de som är för ett fritt val prackar inte på andra att tycka som dem själva utan låter var och en göra som de anser bäst… det lät lite rörigt det där… he he
     
    Bra att du snackar med grabbarna… även om de blir smått generade så tror jag att de uppskattar ditt initiativ.. och de lyssnar även om de gör roliga miner…. så är det…
     
    Inget fel alls att publicera denna bloggg… du är ärlig och skriver rakt från hjärtat… jag gillar sånt…och säkert alla andra också.
    Tusan damen du är en bra mamma… och fina söner verkar du ha…ME LIKE men det vet du redan he he…kramen damen

  4. Susz skriver:

    Gillar Dig skarpt! Tur dina boyss har- som fått en sån oki morsa måste jag säga..Var stolt att du är den du är!
     

  5. Anne skriver:

    Precis så är det……jag hade aldrig blivit den jag är ifall jag inte levt och upplevt det jag har. Så många gånger jag önskat att jag gjort andra val, men hade jag gjort det så hade jag inte varit den jag är idag och det är inte alls säkert att mitt liv hade varit eller blivit bättre.Men det finns en sak som jag önskar hade varit annorlunda och det är att jag hade vetat vad du gick igenom när du gick igenom det och inte bara fått veta efteråt när allt var över. Jag fanns inte för dig då men vi vet båda varför och det kan vi tyvärr inte förändra. Men vi har varandra idag och för evigt och för det är jag tacksam.Kramar om dig….Jag älskar dig av hela mitt hjärta

  6. Mia skriver:

    Jag hade den turen att ha både mamma och min svägerska vid min sida då jag olyckligtvis blev gravid vid åldern 16 . Det var fruktansvärt jobbigt och jag skämdes som en hund inför mamma för det var just precis det vi hade pratat om att jag skulle undvika tills jag var tillräckligt mogen för att skaffa barn. Det värker i hjärtat på mig då jag läser att du inte hade någon vid din sida . Som du skrev att man är ett barn själv i den åldern och det är man . Idag ångrar jag inte att jag valde bort de lilla livet inom mig . Idag känner jag mig mäkta stolt att kunna prata och föra vidare denna information till Liten som börjar bli unga stora damen och samt att hon vågar fråga mig om dessa saker . Kramar om dig . Mia

  7. eva-lena skriver:

    Litet klagörande. Jag klandrar inte min mor för att hon inte fanns vid min sida på det sättes jag själv kanske velat. Hon var ung under 40- 50talet. Sex innan äktenskap var det inte tal om. Abort var en skam och det gjorde bara förtappade kvinnor. Hon visste om allt för det hade jag berättat men hon gjorde vad hon trodde var det bästa för mig. Mörka och leva som vanligt och hoppas på att allt skulle förbli en hemlighet. Det jag gjort var något hemskt, fult och skamligt men hon hjälpte mig att mörka. Ingen visste något. När jag låg inne för ingreppet var det ett bröllop som skulle genomföras. Gällde att upprätthålla skenet. Vad hon sa var anledningen till att jag inte närvarade vid min storebrors bröllop vet jag inte. Kvittat egentligen vad hon drog för lögn, för hon ljög för att skydda mig. Hon gjorde vad hon trodde var det rätta. Vi lever i olika tider och tiderna förändras. Vem säger att vårt tänkande är rätt om 50 år. Jag är glad att vårt samhälle har blivit mer öppet och mindre fördomsfullt. Visst finns det forfarande saker som kan förändras men allt behöver ju inte justeras av oss. Något får väl våra tellingar också jobba för :o)

  8. Mia skriver:

    Det tror jag inte alls att du gör , mer det att det inte fanns någon vuxen vid din sida som du kunde ha fötroende för. Sen så vet jag inte om det är nått jag har fått för mig eller om det är nått finskt drag att man ska hyscha om allt och mörka för det är väldigt mörkt i våran släkt och jag har juh börjat nysta upp massor med tanke på att jag har börjar "rota" i släkt trädet (släktforska) och det tycks inte vara så poppis av den äldre stammen. Det var absolut andra tider under din uppväxt men ändå så värker det i hjärtat på mig att du inte fick det stödet du behövde ha just då. Hoppas att du förstår hur jag menar ……….Kram Mia

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s